Allt är bra.

27 april, 2012 @ 9:23

Svara

: Snabba frivändningar för explosiviteten

Godmorgon Sverige!

Ännu en hälsning från Spanien kommer här. Jag har hört att ni har sol idag. Så skönt

Här skiner den också. Och det är varmt. Jag sitter dock inne för jag blir trött på solen ganska snabbt nu för tiden. När jag var yngre kunde jag ligga i solen flera timmar. Nu blir jag bara sliten och trött om jag ligger för länge. Jag vill spara mina krafter till höjdpasset imorgon.

Det är en timme kvar till lunch men jag är redan hungrig… Jag dricker litervis med vatten och tycker att det borde mätta en aning men inte.

Här i Nerja är det fullt ös mest hela tiden. Igår kom Falun med ett stort gäng och sedan två veckor tillbaka är hela Hollands och Belgiens landslag här. Även tyskar har visat sig. På måndag kommer det ännu mer folk. Många här är mångkampare så det är bra för mig. Jag låter mig inspireras så mycket jag hinner mellan loppen och hoppen. Tjejerna här är så sjukt vältränade och starka och jag blir galet motiverad av att se dem träna. Det är bra för huvudet att se vad det är som krävs om man ska prestera på världsnivå. Tia Hellebaut och jag körde frivändningar tillsammans i förgår och resten av hennes lag stod och hejade på oss. Jäkligt bra pepp. Och i förgår hoppade jag höjd med killarna. När de hoppade på 1.90 så kändes mina höjder väldigt låga och det behöver jag efter ca två års uppehåll i mitt höjdhoppande. Allt känns för fan högt nu för tiden!

Idag är det fredag och jag har helvila. Jag fick massage igår och ska nog ta en promenad efter att jag har skrivit klart här. Jag fick träningsvärk efter behandlingen.

Jag har aldrig varit här i Nerja tidigare och jag förstår egentligen inte varför. Det är ett perfekt träningsställe! Nära till allt. Vi bor 50 meter från arenan, 70 meter från mataffären och 50 meter från restaurangen. det tar 10 minuter till stranden och lika långt är det ner till byn. När alla andra åker långa vägar med tidsomställningar och många timmars flygresa så åker vi hit. Smart tycker jag. Här behöver du inte ställa om kroppen. Du kan börja träna direkt dagen efter flygresan. Vädret är superbra och maten är påverkbar: de frågar vad vi tycker om och ger oss påfyllning när vi är hungriga

: Tia tar i!

Det enda som är negativt är att sängarna är STENHÅRDA och att internet bara funkar vid poolen och i restaurangen (här röker dem inne). Men, det kan jag stå ut med.

Jag ska vara här i tre veckor och hoppas på att kunna slipa formen i alla grenar eftersom jag börjar tävla redan den 20:e maj. Den 2:a juni är det sedan min fösta mångkamp på två år. Den går i Estland.

Redan nu har jag hunnit med att köra igenom riktigt bra häcklopp, höjd med 6-steg, kula på max, spjut på full ansats och två väldigt bra 150 meters lopp. I slutet på lägret ska jag ha en mini-mångkamp för att se så att kroppen håller ihop när jag kör flera grenar under en dag och med hög kvalitet. Spännande va!?

Jaha… nu har jag skrivit mil med rader… vad gör jag nu?

Jag känner mig trött och kanske ska sova lite innan lunch? Jag skulle ju ut och gå. Haha, så snabbt jag kan ändra mina planer ibland. Jag får gå efter lunch. Här är dem punktliga så in i norden och det är lunch redan klockan 12.00. Ibland när jag och Lowisa sitter här och klockan är 11.58 så frågar dem direkt vart de andra är och om de inte ska komma snart och så pekar de på sina klockor för att ge extra kraft till det dem säger.

Kissnödig är jag också… Jag har hållit mig i en timme nu för jag vill inte lämna mina saker utan uppsyn.

Okej. Nu packar jag ihop.

Daniel: du skulle ju skriva något. Skicka till mig då! Jag väntar fortfarande. Och du: hörde att du sprang bra på 600 meter. GREAT!!! Du kommer att vara grym i sommar

: Bra att hoppa med killarna.

Kramar från en som har träsmak i rumpan.

Nadja

Julia säger hej igen !

25 april, 2012 @ 17:59

Svara

”Hej!

Det var ett tag sedan jag skrev sist. Så vad har hänt? Väldigt mycket faktiskt. Tre veckors tävlande i Turkiet , en resa jag aldrig kommer glömma och hoppas få återskapa liknande resor många gånger till.

Efter Turkiet har jag haft mindre tennis och mer fys. Fysperiod med andra ord. Och det är nästan det bästa som finns tycker jag. Jag mår så fruktansvärt bra i själen av att köra tung fys, vare sig det är löpning eller styrka. Jag riktigt känner hur musklerna blir starkare och uthålligare och ska jag vara helt ärlig så har jag inte känt mig såhär stark och bra i kroppen någonsin!! Fast trots att jag känner mig starkare än någonsin så är jag fortfarande för svag för att resultatmässigt persa på exempelvis överkroppstyrka som jag ligger efter i och Vo2 maxtest. Men det kommer också. Känslan är för mig viktigare och jag ska inte bli bäst i hur många dips jag kan göra utan hur länge jag kan stå på tennisbanan!! (Även om jag givetvis strävar efter att vara bäst tränad av alla spelarna! …)

Tillbaka till träningen, tillbaka på banan och starkare än någonsin. WOW , vilken känsla!!! Satt och klurade ihop mitt tävlingsupplägg resten av året och jag är SÅÅ laddad!! Det börjar redan i maj och så är det i stort sett non-stop till slutet av juli ! Mycket mycket tävlingar, svenska tävlingar med massa prispengar OCH internationella tävlingar i Sverige också! Så spännande!!! Mitt stora mål är att få en plats till kvalet under Båstad veckan ( en jättestor damtävling där topp 10 spelare i världen spelar! Ååååå så kul!

………………

Ibland är det skönt att ha någon som kör järnet. Någon som peppar , sporrar och ger givande energi hela tiden. Någon som alltid har ett leende på läpparna, som man helt enkelt blir glad av att titta på. Någon som inte bara är grym i sin idrott utan som är en fantastisk mysig människa……… jag pratar förstås om min bästa Nadja!! =) Thaank youu Daaarlingen!!

Idag har jag vilodag, en väl behövlig skön vilodag med plugg och aktiv vila. Just nu är det sol, och jag hoppas att det förblir så hela dagen. Det stärker själen och jag blir glad av solen.

Nä, tillbaka till skolan då…….

Keep up the good work!

Julle”

Vem har egentligen lust?

18 april, 2012 @ 18:39

Svara

Jag har tid över för kvällen. Precis som jag har önskat mig. Men jag kan ändå inte förmå mig att börja med något. Jag orkar inte starta något nytt projekt. Jag har ingen lust att stryka en enda punkt från min ”att-göra-lista”. Inte ens nu när jag faktiskt har kniven mot strupen.

Jag åker nämligen på läger på måndag nästa vecka. Jag blir borta i Spanien i tre veckor. Jag brukar ju alltid fixa till det jag behöver när jag har den där kniven som manar på mig. Men ikväll bryr jag mig inte för fem öre. Jag skulle lika gärna kunna gå och lägga mig. För jag har ingen lust.

Träningen har gått SÅ BRA! I nästan två veckors tid så har jag myst som en liten kattunge. Jag har kunnat hoppa höjd, jag har hoppat längd, stött kula, kastat spjut och utvecklat styrkan. Jag är riktigt nöjd med mig själv på det idrottsliga planet.

Nu ska bara allt omkring falla på plats. Och göra mig sådär balanserad och skrattig och lycklig som jag vet att jag blir när jag trivs med mitt liv utanför idrotten. Som ni har hört mig säga förut så blir jag glad av bra människor omkring mig och jag har hittat en underbar vän i en tjej som heter Julia. Ja, hon som gästbloggade här hos mig för några veckor sedan Vi har tränat tillsammans så ofta vi har kunnat och hon har ett härligt driv i sig. Det är inspirerande och kul. Dessutom så är hon väldigt rolig och enkel även som privatperson och det är ett STORT plus. Tack Julia, för att du är så rolig, öppen och sporrande!

: Julia är kul!

Idag är en sådan dag då jag saknar min familj. Och jag vet att jag hade mått så oerhört mycket bättre om jag hade haft dem här hos mig nu. Jag bara vet det. Det är nästan så att jag få lust att flytta hem till Karlskrona igen. Stockholm i all ära, men det är en väldigt ytlig och ensam stad. Människor är upptagna, trötta, stressade, har fullt upp med sitt eller så finns det ingen lust. I Karlskrona finns givetvis den typen också, men det är betydligt enklare att träffa sina vänner där ! Man kan ses på fem minuter, vart som helst. Sådana här dagar är det mycket värt. Andra dagar bryr jag mig inte om vilket. Så jag antar att jag vänder kappan efter vinden. En gnällig kossa är vad jag är just nu. Befriande.

Jag återgår till att prata om min träning, för det är det som gör mig lyckligast just nu. Idag hade jag två riktigt bra pass. Första passet var styrka med min sjukgymnast Anna och min styrketränare Bubben. Djupa benböj stod på schemat och jag försöker att bana in den nya tekniken som innebär att jag håller upp överkroppen och trycker fram knäna så att jag kommer riktigt långt ner med rumpan. Svårt och jobbigt. Men jäklar vilket härligt tryck jag får i benen efter en sådan genomkörare.

Andra passet var med huvudcoach Leffe och vi körde kul-teknik. Även det blev ett väldigt bra pass! Också här var min sjukgymnast Anna med en stund och hon gav värdefulla tips. Faktiskt så bra tips att jag gjorde en ändring i min teknik! Det är väl ändå ganska coolt att en sjukgymnast kan se hur man kan utveckla mer kraft i en teknikgren!? DET är kompetens för mig! Anna är en fantastisk människa på många sätt och ännu en gång förvånade hon mig. Så kul

: Från ”Fight for life”

Mitt te framför mig har blivit kallt. Jag har inte haft någon lust att dricka det. Haha, vem är det som saknar lust?! Och så skyller jag på Stockholm. Ironiskt.

Det har inte hunnit bli så mörkt ute ännu… trots att klockan närmar sig 20.30. Jag kanske ska ta mig ut på en promenad? Stänga av telefonen och vara ifred? Bara lyssna på min favoritmusik och kolla på vackra hus. Jag har fått massage idag så en promenad skulle nog bara göra mig gott. Plus att jag tänker mycket bättre när jag är avskärmad från resten av världen.

Tja, varför inte.

Jag går ut och går.

Hejdå mina vänner. Det lär nog dröja innan jag skriver igen. För jag har ingen lust.

Kram Nadja

”Släpp den där heliumballongen Nadja”

29 mars, 2012 @ 22:01

: Bild från ”Fight for life”

Jag har varit ute och kissat lilla Coco till en återigen stjärnklar himmel. Jag försökte att njuta men frös mest. Jag ville lyssna på musik men hade glömt mina hörlurar.

Nu är jag inne i värmen igen och sitter i min stora soffa och försöker att bli trött. Jag är egentligen trött men inte så trött att jag kan somna. Förstår ni skillnaden?

Så istället för att sova sjunker jag in i en massa tankar. Jag funderar över livet. Vad som ska hända. Varför vi väljer vissa vägar. Varför vi tar vissa beslut. Varför vi undviker andra.

Hur kommer det sig att det ibland blir så väldigt jobbigt att bestämma sig? Är det då man inte ska tänka så mycket utan bara handla? Jag hörde någon klok man säga någon gång att ”Vad du än gör, så GÖR något. Stå inte stilla. Bara ta ett beslut”. Jag kommer inte ihåg vem som sa det men orden ekar ofta i mitt huvud. Jag ogillar att vara obeslutsam. Jag gillar att vara beslutsam. Jag vet – meningarna säger samma sak men de klingar olika inom mig beroende på vilken av dem jag väljer att upprepa i mitt huvud.

Jag har alltid varit beslutsam i mitt liv. När jag ville rädda min karriär så flyttade jag till Stockholm (med coach Leffes hjälp), när jag behövde springa på en viss tid för att kvala in till VM i Berlin så gjorde jag det, när jag blev sviken av en person som jag litade på mycket så sa jag tack och hej och var rädd om mig själv i första hand, när jag bestämmer mig för att ha godisförbud så har jag alltid kunnat hålla det, när jag har velat ha ett jobb så har jag fixat ett, när jag har stått inför situationer som har krävt ett val av mig så har jag valt.

Varför har jag inget av det där kvar nu? Varför gör jag inte det som jag vet är bäst för mig? Jag kan bara inte. Det går inte. Jag vet inte hur man gör längre. Hur bestämmer man sig? Kan man tappa en sådan förmåga?

Är det i sådan här lägen som människor brukar säga ”jag vet vad jag har, men inte vad jag får”?

Är det bakom den tanken som man gömmer sig?

Jag vet så mycket som skulle kunna vara 100% . Just nu nöjer jag mig med betydligt mindre än så. Hur kan jag göra så mot mig själv? Varför agerar jag så?

: Från ”Fight for life”

Min syster Bissan sa så klokt: ”Kommer du ihåg när man gick med den där heliumballongen i handen när man var liten? Visst, det var kul ett tag och man höll så hårt i den man bara kunde. Men visst var det jävligt skönt när man väl bestämde sig för att släppa den och låta den flyga vidare mot himlen? ”

Jag skrattade så åt hennes uttryck. Hon slänger sig alltid med en massa egna metaforer. Det är underbart. Jag älskar henne så mycket.

Även om hon inte förstår (eller har kunskap om) min situation så har hon alltid bra saker att säga. Hon får mig alltid att tro på att det finns lösningar om jag bara letar lite till. Och när jag inte orkar leta så ger hon alternativ. Och om jag väljer något helt annat än det som hon har föreslagit så säger hon bara: ”Bra Nadja, gör så. Det blir bra!” och jag känner en enorm värme inom mig över hennes förstående sätt och mjuka framtoning.

Jag gillar förändringar i livet. Jag tycker att förändringar rör om, gör att jag vaknar till och skärper mina sinnen. Men nu för tiden gillar jag förändringar som andra gör och som ”drabbar” mig – jag har svårt att skapa förändringen själv. DÄR har vi det ! Sådan var jag inte tidigare. Då förändrade jag det mesta hela tiden. Varför förändrar jag inte nu? Kommer tveksamhet med åren eller har jag bara blivit rädd?

Jag har skrivit en lista med allt som jag vill ändra på. Jag antar att en lista inte kommer att förändra ett skit. Eller så förändrar den allt.

Listan medvetandegör mig.

Jag trycker på några tangenter… tänkte skriva en tanke till men ångrade mig. Beslutsam var det ja…

: Mina fina systrar. Bella, jag & Bissan.

Jag hör syster Bissans ord om och om igen: ”Du har följt med det sjunkande skeppet ner. Nu behöver du kanske inte stanna kvar och fastna i dyn på botten också? Allt blir bra, så upp med dig”.

Ni förstår. Jag har en livs levande citatbok till mitt förfogande. Jag har en pepp-maskin utan dess like och ändå famlar jag runt som en jävla tönt. Men det är väl som man säger om hästen: ”Man kan leda den till vattnet men inte tvinga den att dricka”. Haha, jadå jag kan också en del metaforer! Jag hittar bara inte på dem själv som Bissan gör

Jag har fullt upp med att skriva listor.

Ironi.

Gud, så jag älskar ironi.

Och gud som jag älskar att jag alltid till slut tröttnar på att tänka och tycker att det skulle vara mycket skönare att krypa ner i sängen. Nu får det räcka med funderande för idag. Tack för att ni funderade med mig

Jag känner mig tio kilo lättare. Fortfarande fattig på beslut men att vara lätt är en skön känsla.

Imorgon vaknar vi till en värld där vi alla vet precis hur vi vill ha det och där vi gör vad som krävs för att få det.

Godnattkramar till er.

Nadja

Nykteristens ölprovning

28 mars, 2012 @ 7:31

Svara

: Ölprovning

Å nej. Jag tror att jag börjar bli snuvig!

Näsan kan inte sluta rinna. Jag har inte ont i halsen men det här räcker för att irritera mig.

Igår hade jag en rolig kväll. Jag följde med Alewalds på ölprovning! Medan de andra fick instruktioner om var och en av de sex ölsorterna framför oss så försökte jag bestämma mig för vilken jag tyckte luktade bäst. Vissa av de där ölsorterna förstår jag inte ens att folk kan stoppa i munnen, FY FASEN så de stank! Min favorit var godis-ölen. Det var också den som verkade smaka bäst för jag hörde fler som gillade den. Jag kanske ska bli en ölexpert? Jag tycks ha lite känsla ändå

Träningen igår bestod av spjut på morgonen och baksideövningar och lugn jogg på kvällen. Kroppen känns fortsatt bra och stark. Idag har jag 200-ingar på morgonen och för kvällen har vi inte bestämt något ännu. Vi ska sitta ner på lunchen och kolla av vad som behövs och vad jag kan göra som inte sliter för mycket på kroppen.

: Jag med Micke & Anna

Jag var uppe hyfsat tidigt idag så jag har två timmar till träning… jag vet inte hur jag ska använda dem. Städa lite kanske? Väcka lilla Bella? Haha, jaaaaaa. Väcka Bella låter kul! Hon kommer att grymta så sött.

Skriver mer sen.

Nu ska jag hitta på något.

Kramar Nadja

Jag igen.

26 mars, 2012 @ 21:37

Svara

: Tänkvärt

Ha!

Hur ovanligt är inte det här då? Jag skriver REDAN igen.

Jag har haft egen bio här hemma: Tjejfilm i DVD:en, tända ljus, mysfilten och mysbyxorna på. Lilla Coco som ligger sked med mig och en magnum-glass av högsta klass. Tekoppen får vi inte glömma heller. Mmmmm… så mysigt.

Min lillasyster är ute med sina vänner så jag har blivit ensam ikväll. Då passar jag på att breda ut mig ordentligt i soffan Och så fick jag chans att äta en av de där matlådorna som vi har gjort (jag fixade grönsakerna och Bella gjorde det hårda jobbet).

I morse hade jag ett riktigt, riktigt givande pass tillsammans med min sjukgymnast Anna och min styrketränare Bubben. Alla tre verkade ha olika åsikter till en början om hur till exempel en benböj ska genomföras för att jag inte ska få ont, men när passet var slut kändes vi väldigt enade och då hade jag klarat av djupa benböj utan någon som helst smärta i något utav knäna. Jag har faktiskt varit smärtfri ett tag nu så jag borde kanske sluta gnälla om de där jävla knäna?

Ja, vi byter ämne nu.

Sådär.

Fint väder ute? Nej, det är mörkt och klockan närmar sig midnatt. Dessutom är det konstigt att jag pratar om vädret med mig själv på min egen blogg.

Utfyllnad.

Haha. Jag är på ett härligt humör. Jag tror att jag kommer att sova gott inatt.

Lägenheten är städad och sängen nybäddad. Jag har inte alltför många matcher igång i Wordfeud och jag tror att jag har koll på min veckoplanering.

: Löpning på Bosön

Imorgon har jag ett spjutpass med coach Anders. Vi ska kasta UTE för första gången på flera månader. Ni kan tänka er hur mycket jag ser fram emot det. Jag rapporterar via twitter hur det går. Där går det snabbare att uppdatera. Om ni inte har twitter själva så kan ni se mina tre senaste tweets här på framsidan av min hemsida.

Nu går jag och lägger mig.

Jag ska sova innan 00.00.

Här får ni en kram – KRAM!

Nadja

Är det här lycka?

25 mars, 2012 @ 20:31

Svara

: Jag & Bellsan

Det känns som om att den här sitsen börjar bli vanlig för mig. Ni vet, när jag sitter här och har TUSEN saker att berätta bara för att jag inte har skrivit på över en vecka. Jag vill säga att det inte är mitt fel. Att det deras fel, de där roliga människorna som umgås med mig och som inte lämnar mig ifred. Det är ERT fel. Hade jag haft tråkigt så hade jag suttit här och skrivit varje kväll. Jag hinner inte med allt jag vill göra. Träning först, och sen lek. Hur ska jag hinna med något annat efter det?

Någon vill säkert säga ”Man kan inte ha kul varje kväll”, men det kan man tydligen visst Jag vet hur man gör ! Fråga mig! Jag ska tipsa er.

: Trädklättring

Det har varit så jäkla vackert väder hela helgen och jag och syster Bella passade på att ta en LÅNG frukost på filtar och med allt möjligt gott att tugga på. I tre timmar låg vi i solen och mös. Bella brände näsan och pannan och jag bröstet. Min ett år yngre syster Bissan var här i en vecka och förgyllda våra dagar med sina kloka tankar och sitt fantastiska skratt. Hon spelade ny, fräsch (nåja, så ny var den kanske inte men för mina öron så…) musik för oss och hon fick upp mig från soffan. När jag var trött gjorde hon mig pigg och när jag ville stanna hemma fick hon med mig ut. Med Bissan inser man att det finns så mycket i livet som man faktiskt vill göra. Lilla Bella har varit i farten också ska ni veta. Herregud, så rolig hon är när hon sätter igång! När hon börjar med sina skämt och sitt enkla sätt så är hon livsfarlig. Alla vill vara nära henne och hon lockar alltid till sig så otroligt många nya människor. En hel kväll övade vi på Dirty Dancing-lyftet. Jag har en film på det för er som vill se sen. Efter en sisådär 100 lyft blev det till slut riktigt följsamt och snyggt. Vi har kollat på fyra tjejfilmer och skrattat så att min vänstra magmuskel inte är vad den borde vara längre. Jag har fortfarande kramp. Jag äter mina magnesiumtabletter så det måste vara ren och skär träningsvärk som jag har.

Jag har också haft sjukt skojiga träningspass. Det bästa var med Spårvägens killar som jag råkade sammanstråla med under lördagen. De sprang 60-80-100 meter och jag sprang 80 meter men hade vila samtidigt och fick skratta galet mycket även då. Så lycklig jag kände mig. Som ett barn igen. Precis som det var när jag var ung: träningskompisar, skratt mellan loppen men fokus när vi väl skulle springa och lättsamma människor. Så vill jag alltid ha det. Så jag har planerat in att köra samtidigt som de fler gånger. Är det varmt nästa vecka så blir det löpningar på Stadion. Jag längtar redan!

Just det! Jag har varit på Fotografiska också! Det höll jag nästan på att glömma. Inte för att det inte gav intryck utan för att jag har SÅ mycket mer att berätta. Jag kommer inte att orka med det här idag märker jag. Men hörrni – Fotografiska, jag rekommenderar det varmt. Om ni gillar foton. Och dyra räkmackor

Jag har även besökt IKEA (en väldigt snabb snabbis men ändå), åkt vilse och gått runt i skogen, varit med och lagat min första matlåda på, låt mig tänka… TRE år och slängt saker som jag inte längre behöver (nej, inte mycket, men några stycken och det är ett stort framsteg).

Imorgon har jag träning redan vid 08.00 så om jag ska orka vara stark och på min bästa sida så bör jag gå och lägga mig nu.

Vem ska gästblogga härnäst?

Godnattkramar!

Nadjis

Niklas Krog gästbloggar

15 mars, 2012 @ 19:51

Svara

Hej vänner!

Som ni kanske har märkt så har jag ibland frågat er om ni läsare skulle vilja blogga lite här på min sida. Jag har fått några svar men vill ha FLER! Visserligen är jag inte världens snabbaste med att lägga upp det ni skriver, men upp kommer det i alla fall.

Idag har turen kommit till Niklas Krog, som har kommit att bli en god vän till mig. Han är en av dem som kommenterar flitigast här på bloggen och det var också så vi fick kontakt från början. Jag var tvungen att anmäla honom eftersom han skrev på vartenda inlägg

Nä, skämt åsido. Niklas är en otroligt skön kille som gillar träning och har en stor trut (ja, det vet du att du har ). Niklas har också varit med på mina träningspass många gånger och är en av mina största utmanare i Wordfeud. (Tack alla ni som har lagt till mig för spel förresten, jag kommer att få det tufft i ett par veckor nu )

Här har ni Niklas text:

Niklas Krog, författare & fd basketspelare

Jag heter Niklas Krog och jag har fått äran att hoppa in hos Nadja som gästbloggare.

Jag spelade elitbasket i många år och när jag slutade med basket blev jag författare i stället – www.niklaskrog.se. Men jag håller fortfarande igång på alla möjliga sätt.

Ibland tränar jag på Bosön och då händer det att jag tittar på friidrottare, vissa av dem elitsatsande, och tänker vafasen, ska de inte ta i lite? Det är ett jäkla stretchande och trippande och ännu mer stretchande och trippande. Och så plötsligt har de tränat färdigt.

Jag tycker om att träna. Det finns en underbar glädje i att använda kroppen, en glädje som alla inte har upptäckt.

Du tränar och tränar, brukade min pappa säga. Har du aldrig tränat färdigt?

Nej.

Eller jo, en dag har jag det. Men jag hoppas att det dröjer.

När jag var yngre spelade jag basket. Nu blir det vad som helst där det går att tävla mot sig själv eller andra.

Det är kul att träna, men jag skrattar inte. Jag tar i så mycket jag kan och om jag måste kasta mig in i en vägg för att nå en boll när jag spelar squash så gör jag det. Halvhjärtat finns inte. (Till vänster finns en bild på helgens squashskrapsår. Det kommer nya varje helg.) Om jag väljer att lägga tid på någonting vill jag göra det så bra jag kan. Annars gör jag något annat.

Och så tittar jag mig omkring på Bosön och ser alla stretchande och trippande elitidrottare som plötsligt har tränat färdigt. Märkligt.

En dag pratade jag med Nadja om det där och då var det inte så märkligt längre.

Niklas vid vattnet

När jag slutade med basket började jag med styrketräning och naturligtvis körde jag på som en tok. Halvhjärtat fanns inte. Det var träning tre dagar och vila en. Året runt. Men resultaten uteblev och uppenbarligen gjorde jag något fel. Så jag läste på. Men det finns en ocean av träningsfilosofier, ungefär lika många som det finns människor som tränar hårt. Till sist hittade jag en som funkar för just min kropp.

Nu för tiden tränar jag styrka tre gånger i veckan och varje pass tar ungefär femtio minuter, inklusive uppvärmning. Kort och intensivt, och jag kör så hårt jag kan. Sedan vilar jag. Det tycker min kropp om. Jag spelar squash och badminton också, för att jag gillar att tävla. (När jag vinner.) Sammanlagt tränar jag fem gånger på en hel vecka.

Men Nadja tränar två gånger om dagen, sex dagar i veckan. En träningsmängd som gör mig illamående. Hon har dessutom sju grenar att hålla reda på. Hon kör stenhårt ibland, men det finns ingen möjlighet att göra det varje pass.

Stretchandet och trippandet är alltså en del av något större. För de flesta elitidrottare handlar det om att lägga band på sig och inte ta i för mycket. Överambition har förmodligen knäckt fler idrottskarriärer än lathet.

Så jag har ändrat inställning. Nu fascineras jag i stället av alla hårdsatsande människor som klarar av att stretcha och trippa, som tar sig till Bosön och tränar med ett långsiktigt mål. Människor som är på väg någonstans, med förnuft. Det imponerar.

(Bild med katten är tagen av: Peter Knutson)

Har sprungit mig trött

14 mars, 2012 @ 19:53

Svara

: Värmer upp med lätta stegringar

Sitter i soffan och känner doften från mitt vaniljljus. Jag gillar det. Jag ska köpa fler av dem. Känslan av värme blir ännu större när det doftar vanilj.

Det är onsdag kväll och jag är trött i kropp och knopp. Jag har varit ganska mycket trött den senaste tiden och har därför varit på apoteket idag för att köpa blutsaft. Jag tror att det kommer att göra susen för min kropp. Jag behöver all energi jag kan få nu när jag tränar så pass hårt som jag gör. Och jag behöver återhämta mig snabbt. Om jag har balans i kroppen så återhämtar den sig också bättre.

Något som också återhämtar mig är bra människor omkring mig. Människor som älskar mig och som får mig att skratta. Jag tränar alltid som bäst antingen om jag är fly förbannad eller väldigt glad. Det där gråa mellantinget är inte bra för mig. Det har jag märkt allt för många gånger. Då går jag runt som en zombie och har svårt att nå fram till mitt jävlar anammar som jag så ofta behöver. Min styrketränare Bubben sa i förgår att ”Harmoniska människor inte kan prestera”. Det tycker jag var kul sagt. Han sa att allt hela tiden handlar om ”harmoni och yoga”. Han menar att en harmonisk människa inte gör det där lilla extra. Ja… man får säga vad man vill men han har alltid annorlunda och spännande tankar och jag gillar att han bara säger rakt ut vad han tycker och tänker.

: När det går bra är jag gladast

Igår hade jag 10*300 meter på mitt andra pass och jag tog mig igenom det. Två minuters vila och seriepaus efter fem stycken med full återhämtning. Det var tur det för annars hade jag nog inte suttit här och skrivit till er idag. Efter sådana där helvetespass känner jag mig alltid nöjd, stark och kraftfull. Jag växer mentalt och vet att jag kommer att vara grym i sommar! För varje sådant pass jag gör så brinner sig mina drömmar och min motivation ännu starkare. Jag älskar att ta ut mig. Jag älskar att kämpa och slita. Men på rätt sätt. Jag är trött på att kämpa med skador. Jag vill kämpa mot tider, höjder och tankar om att jag egentligen inte orkar mer. Den typen av kämpa får igång mig ordentligt.

Ikväll känner jag mig nästan lika trött som igår men jag kan inte somnar redan nu… Jag behöver få lite saker gjorda. Jag ska faktiskt städa lite innan min syster kommer på Lördag

Och så ska jag äta ett ägg… Ägg är underskattat. Det är SÅ gott.

Jag har huvudvärk. Undrar vad det kan bero på.

Ska jag redigera bilder istället för att städa? Varför frågar jag ens er? Jag kommer ju inte att få några snabba svar direkt

Jag avslutar kvällen med ett citat från min nya kalender:

” När vi upplever en förlust

är det ingen ide att försöka ta tillbaka det som har varit,

det är bättre att utnyttja det stora tomrum som har öppnats och fylla det med något nytt”

( från Paulo Coehlos bok ”Aleph”)
Kram!

Kul med rörigt

12 mars, 2012 @ 21:38

: Ebba & jag med Coco

Godkväll och hej!

Ikväll är jag riktigt nöjd. Jag har bäddat rent i sängen, städat undan kartonger som stod i mitt sovrum och som jag inte har kunnat gömma undan tidigare, tränat två bra pass, fått massage och hämtat ut en helt underbar kalender på posten som jag har fått av min syster Daniela (Bissan). Kalendern är gjord av min favoritförfattare, Paulo Coelho, och det finns bara en massa fina citat och bilder i den. Jag har suttit och bläddrat i den i snart en halvtimme. Den är förtrollande

Eftersom jag har bäddat rent i sängen så kan jag knappt bärga mig till jag får slänga mig i den! Jag älskar nybäddat. Speciellt i kombination med att själv vara nyduschad. Mmmm… härligt!

Dagarna har gått så snabbt sedan jag sist skrev och mycket har hänt. Det största måste väl ändå vara söta Ebbas VM-silver!!!??? Ebba har tränat på så bra och tagit sig igenom både motivationsproblem och skador och är värd detta mer än någon annan. GRATTIS Ebba och en stor kram från mig här via bloggen tills vi ses på riktigt igen.

: Min nya kalender

Förutom Ebbas medalj så går jag mest runt och längtar till lördag. Då kommer nämligen min vackra syster Bissan hit upp och ska stanna i en vecka. Ooohhh, så mycket bus vi ska hitta på! Bissan är full av energi och vill göra roliga saker hela tiden så det kommer att bli livat. Det är bra. Livat behöver jag

Ett av ljusen som jag har på mitt glasbord har stått snett så nu rinner all stearin ut på glasskivan… riktigt snyggt faktiskt. Jag kanske borde ta en bild? Tänka lite estetiskt istället för att bli irriterad över att jag inte vet hur jag ska få glasskivan ren senare? Jaaa, fram med systemkameran!

Har druckit tre koppar te ikväll och springer på toa hela tiden. Jo, det är visst viktig information. Speciellt när det är det roligaste som jag har att berätta för er. Viktigt är också att berätta att jag fortfarande har 30 matcher igång i Wordfeud och jag vinner inte längre alla. Jag börjar bli riktigt kass om jag ska vara ärlig. Så alla ni som vill utmana mig och är sugna på att vinna kan känna er manade nu. Tigernadja är mitt nickname.

Varför gjorde jag sådär?! Nu kommer jag ju inte att hinna träna. Bara spela.

Okej. Dags att avrunda.

Slänger med ett citat från Paulo:

” Livet tar oss alltid med överrumpling och tvingar oss att gå mot det okända – även när vi inte vill, även när vi inte tror att vi behöver”

Sov gott vänner.

Nadja

maj 2012
m	ti	o	to	f	l	s
« Apr
	1	2	3	4	5	6
7	8	9	10	11	12	13
14	15	16	17	18	19	20
21	22	23	24	25	26	27
28	29	30	31

Andra ShapeMeUp! bloggar